Det Absurda och surrialistiska 2011

Efter varje nyår så har jag alltid gjort en sammanfattning av året så här kommer en även detta, mitt liv det gångna året.... Det absurda och surrialistiska 2011...

Januari:
Året började med förkyldning, när jag frisknat till var det dags att ge sig ut runt i landet för att hålla föreläsning om kommunikation för mina medarbetare. När jag var på kontoret så tampades jag med värken i kroppen, hade stort problem med drag från ventilationen. Gick på kurs i retorik – konsten att övertyga.

Februari:
Fortsätter att resa runt och föreläsa. Jag och Emil firar 11 års-dag. Gick från blond till brunett. Beslutade mig för att säga upp min lokal (verksamheten hade jag lagt på is ett par månader innan). Små pyssel hemma, så som att göra klart köket (köksluckor). Pga besparingar så avslutades den kommunikations utbildning som jag och ett par kollegor höll. Så inga mer resor. Vilket visade sig var en väldans tur, för hade det inte blivit så hade jag missat min efterlängtade undersköterska utbildning. Även denna månad, kamp mot värk och ventilation.

Mars:
Blev beroende av Vampire Diares, sträck såg avsnitten när jag hade ledig tid över. Ökade på min träning med crosstraining och promenader, och kom in i världens träningsnoja. Vikten började gå neråt. Ökade på träningen ytterligare och började dans träna hemma till Just Dance. Ja det hände inte så mycke mer den månaden eftersom jag var helt uppslukad av träningen. Kroppen hade fått sig en vilopaus för draget från ventilationen då jag jobbade skift och knappt satt på min egen plats på kontoroet.

April:
Början av april fortsatte som Mars månad, men sen tog allt en kraftig vändning. Pappa blev jättesjuk, och blev inlagd på sjukhus. Väldigt länge denna gång. Han hade riktigt lågt blodtryck och dåliga njurvärden. Läkarna hade sagt att det var allvarligt då, men de visste vi inte då. Sen hade jag känslan att han skulle bli bättre men att det skulle ta tid. Samma dag som pappa åkte in till sjukan, åkte vi med vår katt Saga till Norsholm, även hon hade blivit akut njursjuk. Hennes liv gick inte att rädda, den 110412 lämnade hon oss. Smärtan, sorgen & saknaden var enorm. Jobbade dubbla jobb, dels på E.on och sedan som assistent hos mamma eftersom pappa låg på sjukan. En fruktansvärd och hemsk månad...

Maj:
Började sakta men säkert pussla ihop mig igen, tog upp träningen igen och började med zumba. Skift-perioden är slut på jobbet vilket innebär åter till min ordinare plats på jobbet vilket i sin tur ger mig värken tillbaka. Detta gör att jag börjar tappa tålamod, och här sätter karusellen igång igen, försöka få hjälp, hitta annat jobb, söka utbildningar... Allt för att slippa ha så ont. Emil och jag gick med på en vårvandring i skogarna vid Elmtöholm, jättemysigt! Ramla av hästen med ett brak, så jag fick vackert avstå motionen.

Juni:
Köket klart- Äntligen ;), Gick från brunett till blond. Jätte arg och irriterad på värken, att inte bli lyssnad på. Kämpar vidare för att komma bort från stället. MEN måndagen den 13/6 ser jag en ljusglimt, jag mailar till studieansvarige i Valdemarsviks Kommun för att fråga hur chanserna för mig ser ut att få läsa till Undersköterska detta år, eller är det Nej igen? Svaret var inte nej denna gång det var JA!!! Jag blev så glad att jag började gråta, sprang till närmsta chef och bad om tjänstledigt fast jag inte visste om jag skulle komma in någonstans. Sökte alla skolor jag kunde, Linköping, Norrköping och Söderköping. Första steget avklarat!
Kunde inte njuta i min lyckovärld tyvärr för nu hade värken i kroppen tagit över så pass mycket att jag inte kunde sova ordentligt om nätterna. Så det slutade med sjukskrivning 1 ½ vecka innan semestern.

Juli:
Semester! Antagningsbeskeden från skolorna kom, och jag kom in! Lyckan Total! Vi firade in semestern på Gränsö Slott, en underbar romantisk weekend! Och så friade han till sist min prins. Vi bestämde oss för att slå till 11 11 11 kl: 11:11. Kan väl lugnt säga att juli månad var den lyckligaste månaden i hela mitt liv!

Augusti:
Träning-bli snygg till bröllopet projekt. Firade 11 – årig förlovningsdag, skolan började, bröllopsplanering, livet lekte och blåste verkligen åt mitt håll. Lite CSN strul- men det löste sig tillslut :)

September:
Bröllopsplaneringen fortsätter i hög takt, likaså träningen och jakten på kilon! Det går sjukt bra i skolan, levererar ett gäng MVG´n... I`m the King of the world, just då..
Emils älskade mormor Ana bosatt i Kroatien lämnar jordelivet, en ärofylld och älskad kvinna lämade oss och är oändligt saknad!

Oktober:
Utan ont anande började månaden bra, men mycket hårdragande pga skolarbeten. Men det gick bra tills... den 111018 då min pappa, min älskade saknade pappa lämnade oss föralltid.. Usch jag kan inte skriva om det knappt känner jag. Ni får gå tillbaka till oktober fliken 2011 om ni vill läsa.. Jag saknar dig du fattas mig min stora hjälte! Resten av månaden är svart, det förstår ni säkert.

November:
Den mest absurda tid jag varit med om, efter mycket stöd, kärlek och hjälp från våra vänner & familj samt präst beslutar vi oss för att genomföra bröllopet. Samtidigt som vi ordnar med det sista till bröllopet så fixar vi med pappas begravning. Jag kan säga att jag tror jag kommer att klara vad som helst efter detta, för här gällde det att vara stark. Jag höll, jag föll i hop ett par gånger, men jag reste mig. Trots att det värsta som kunde hända mig hade hänt, så var vår dag den 11 11 11, den lyckligaste, finaste och mest magiska dagen i hela mitt liv. Mycket tack vara våra nära och kära som var med och gjorde denna dagen så. Vi är för evigt tacksamma för detta. En vecka efter bröllopet var det begravning. Fruktansvärda svarta, hemska dag. Men så många vackra underbara människor kom för att hedra dig min älskade pappa!
Ja november 2011 kommer jag alltid komma ihåg. Jag är så tacksam för att jag påbörjade min paktik i november, för det liksom hjälpe mig att stå upp att fokusera. Och detta undebara yrke som jag läser till, detta otroliga tacksamma yrke var min räddning. Utan det vet jag inte vart jag hade varit just nu – helt ärligt!

Decmber:
Har mestadels gått ut på att göra klart skolarbeten som jag legat efter med efter det som hänt. Samt slutföra prakiken. Jag har aldrig fått en sådan fin utvärdering som jag fick av min handledare, ska nästan rama in den. Den ger mig en skjuss upp på självförtroende skalan. Utöver detta så har jag hjälp min mor att packa, och flytta henne till lägenhet. Var i dag hemma i mitt föräldrahem för att elda, och det var fruktansvärt att se det tomt... Utan möbler, utan någon där.. Jag grät.... grät i floder.
Så det har varit fullt upp denna månad också.. Livet går vidare.

Sammanfattning:
Det jag har lärt mig under detta år, är att ta vara mer på de lyckliga stunderna. Det är de vi behöver för att fylla på våra förråd. Den energin behöver vi sedan ta av när det kommer svåra och tuffa perioder i livet. Så njut när du har det bra. Lev här och nu! Det jag även har lärt mig är, att man aldrig ska ge upp. Vill man ha något så får man det förr eller senare. Det kan ta väldigt lång tid innan man får det, men ge aldrig upp hoppet. Vi lever för hoppet! Jag har drömt så många år och hoppats på att jag en dag ska bli Undersköterska. Nu står jag där – mitt uppe i min dröm. Min dröm blev sann, jag tappade aldrig hoppet trots att det var svårt ibland. Jag drömde, jag hoppades, jag fann!

Vad drömmer du om? Lev på hoppet och du ska få se att en dag står Du där – mitt i din Dröm!

Lev Väl och ha ett underbart 2011
/Petra